Två av mina goda vänner var hos mig en kväll, vi fikade, pratade stickade, fnittrade och skrattade. Vi har följts åt genom livet, en av dem lärde jag känna redan som fyraåring. Jag kan fortfarande se henne framför mig, rödhårig och fräknig, när hon ilsket sa "Vänta bara tills min pappa kommer hem! Då ska ni få se på andra bullar!
Den andra lärde jag känna när våra barn var små. Kommer ihåg en midsommar som vi skulle fira tillsammans, det regnade så mycket att det blev översvämning i deras källare. Sill, potatis, gubbar och ungar fick vi ta med oss till en mer torr bodd vän. Skrattar när jag tänker på alla härliga stunder tillsammans.
Nu "stormar det i hennes liv, hon har drabbats av bröstcancer och genomgår nu en tuff behandlig för att bli frisk.
Vi finns där P-H för att hålla i dig när det "stormar" som värst. Kram på dig :)
Min vän har aldrig tyckt om att bära mössa men den här virkade hatten tyckte hon jättemycket om. Ni må tro att hon passar bra i den, det riktigt strålar om henne när hon har den på sig.
Hatten är virkad i garnet Freja, efter ett mönster från
Svarta Fåret 855
