Plötsligt händer det.

Jag fick ett mejl som gjorde mig både glad, tacksam och mycket rörd. Det var ifrån en kvinna som befinner sig på samma resa som jag själv gör, vi har båda drabbats av en stroke och lever med sviterna efter det som inte fick hända på vår livsresa men som ändå gjorde det.

"Tusen tack för en fin och inspirerande blogg! Jag heter ......och bor i ...... för 3 år sedan fick jag en stroke och är nu hemma med sjukersättning efter att ha jobbat som barnskötare i 30 år. Gick på rehab länge och fick tipset att börja virka som träning för hjärnan och högerarmen, har aldrig virkat innan. Använde mig av youtube och hittade sedan din blogg. Dina mönster, bilder och texter har gett mig enormt mycket glädje, inspiration, tårar och skratt. Vill tacka dig för att du hjälpt mig en bra bit på vägen i mitt nya liv. Har blivit riktigt duktig med virknålen "

Det här blir jag så otroligt glad över att få veta. En av anledningarna till att min blogg finns är ju att inspirera andra att må bättre genom att plocka fram kreativiteten inom sig och skapa med händerna.


Det är inte alltid så lätt att förklara för andra hur man mår, hur ska jag kunna förklara något som jag själv knappt kan acceptera och förstå. Jag har tänkt ut en förklaring som kanske gör det lättare att ta till sig. Alla har vi ett filter i hjärnan som ser till att sortera alla intryck vi är med om under dagen, det mesta är helt ovidkommande och rensas automatiskt bort så att hjärnan inte blir överbelastad. Tänk er nu att filtret i hjärnan bildligt talat är en sekreterare så hänger ni med i min förklaring.

Min sekreterare i min hjärna har för alltid sagt upp sig och all daglig information går direkt in till direktören som tidigare kunnat förlita sig på att all ovidkommande skräppost sorterats bort av den mycket kunniga och ordningsamma sekreteraren. Direktören handskas nu med allt och det blir stundtals en väldig kaos när viktig information läggs i fel mapp.
Tyvärr så kan jag inte säga upp den vimsiga direktören utan måste leva med alla tossigheter direktören ställer till med. Jag försöker att inte utmana direktören med för mycket info utan tar det ganska så lugnt så att han hinner med att lägga in det viktigaste i rätt mapp. Jag brukar ge direktören långa och rogivande raster så att återhämtning kan ske. Att Direktören är en han har jag förstått eftersom han inte klarar av att göra mer än en sak i taget, vilken tid han behöver för att klara av det enklaste göromål.

En annan liknelse som jag kan jag känna igen mig själv i.

Välkommen till Holland,
Jag har ändrat den första delen ur dikten.
Livets resa är ju i grund och botten ganska förutsättningsbart, tror man. Man föds, växer upp, går i skola, utbildar sig, arbetar och kanske skaffar sig familj. Så småningom väntar barnbarn och pensionen långt där borta.
Men så plötsligt händer det något som gör att man inte befinner sig på den livsresa som var så noga planera, i mitt fall en stroke 2 januari 2009. Så mycket annat kan hända, sjukdom och svåra livskriser som gör att man får ändra riktning i livet men det kan bli bra ändå till slut.

Tänk dig att mitt under livsresan så planerar du och dina nära och kära en fantastisk resa 

"till Italien. Du köper en packe resehandböcker och sätter igång med att planera vad man skall uppleva och se. Colosseum, Michelangelos staty David, Venedigs gondoler. Du kanske lär dig några användbara fraser på italienska. Allt är väldigt spännande.

Efter några månader av otålig väntan kommer slutligen den stora dagen. Du packar väskan och ger dig iväg. Efter några timmar landar planet. Flygvärdinnan kommer in och säger: ”Välkommen till Holland!”
”HOLLAND?” säger du. ”Vad menar du med Holland? Jag är bokad till Italien! Det är meningen att jag skall vara i Italien. Jag har hela mitt liv drömt om att resa till Italien.” Men det har skett en ändring i resvägen. De har landat i Holland och du måste stanna där.
Det är viktigt att förstå, att du inte har kommit till ett förskräckligt, motbjudande, smutsigt ställe, fyllt av fattigdom, svält och sjukdomar. Det är bara till en annorlunda plats. Så du måste ge dig ut och köpa nya resehandböcker. Och du måste lära dig ett helt nytt språk. Och du kommer att träffa en helt ny grupp med människor, som du aldrig annars skulle mött.
Det rör sig bara om en annorlunda plats. Det går lite långsammare än i Italien. Men då du varit där ett tag och hämtat andan, ser du dig omkring och börjar märka, att Holland har väderkvarnar. Holland har tulpaner. Holland har till och med Rembrandt.
Men alla du känner reser fram och tillbaka till Italien och alla skryter om hur fantastiskt underbart de haft där. Och under resten av ditt liv kommer du att säga: ”Ja, det var meningen att jag också skulle dit. Jag hade planerat det.”
Och denna smärta kommer aldrig, aldrig försvinna, därför att saknaden av drömmen är en väldigt betydelsefull saknad. Men om du tillbringar resten av ditt liv med att sörja att du inte kom till Italien, kommer du aldrig att kunna njuta av de fantastiska, underbara upplevelser, som Holland har att erbjuda."
dikten av Emily Perl Kingsley, 1987

Det har tagit många år för mig att acceptera att alla andra i min närhet  är i Italien och jag ensam är i Holland. Jag har stundtals vägrat att vara i Holland och gjort allt för att komma till Italien och leva samma liv som alla andra men trots mycket hårt arbete kommer det aldrig att bli så.
Numera är jag inte bitter utan gläds åt varje dag jag lever och andas i Holland, det finns så mycket där som jag troligtvis hade missat om resan hade gått till Italien.

Min blogg har betytt mycket för mig, jag passar på att tacka för alla trevliga kommentarer genom åren. Tack till alla er som hört av sig via mejl och berättat om hur jag har kunnat inspirera er till att skapa med händerna, detta sporrar mig att fortsätta med bloggen som är till för att inspirera andra till det roligaste som finns.