Härliga höstdagar när solen skiner och himmelen är alldeles klarblå är det härligt att ge sig ut i skogen, njuta av färgerna och höstens alla dofter.
Hunden Åskar
och jag ger oss iväg.
Härligt!
Men titta här!!! Oj, oj!!!
Bestarna har varit framme!
Jag är livrädd för att möta de raggiga småögda svinen öga mot öga.
Nu ser jag att de har varit framme och bökat stora fåror i marken med sina trynen.
Tänk om de fortfarande är kvar här i närheten!
Hjärtat slår lite fortare och min fantasi börjar skena......
Ser framför mig deras enorma betar, nästan lika stora som elefanternas, och hur de jagar upp mig i närmaste träd ( hur det nu ska gå till?). Hjärtat slår nu ännu fortare... det prasslar till bakom mig!
Herre G.... nu kommer hela flocken av bestar!! Tycker mig se ett par röda ögon som svischar förbi!
HJÄLP!!!
Skönt! Bara lille Åskar.
21 kommentarer:
Jaaa, inte vill man träffa på vildsvin, inte, jag tror jag väljer alla dom andra vilda djuren framför vildsvinen. Tur att det bara var Åskar som är så fin och go.
Agnetakram
Nej, dessa djur vill man inte träffa på.
Jag har gjort den en gång halvvägs på 8:an i Nytorpet. Fick stanna för en flock på säkert 25- 30 vildsvin i olika storlekar som passerade stigen framför mig. Jag har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv, så resten av rundan gick jag och pratade o tjoade högt med hundarna, för då blir vildsvinen rädda.
Ha en underbar helg.
Vov o Kram!!
Nej, det är inget roligt nytt inslag i naturen... Har aldrig sett några, försöker inbilla mig att de är lika rädda för mig som jag för dom... Hittills har vi undvikit varandra!
Den där känslan får jag också ibland, och jag har mött dem långt in i skogen en gång, det var ingen trevlig upplevelse. Har nog aldrig varit så rädd innan som då, jo..en gång innan.
Trevlig Helg!
Vi har haft vildsvin i trädgården och det var inte kul, grävde upp massor. Man möter dem inte så ofta i skogen eftersom de är nattaktiva, men man vet ju aldrig.
Kram Eva
Hahahaha,det blev ju nästan som att se en skräckfilm av de du skrev..Vackra bilder på en vacker höst,iallafall...Kraaaam vännen å ha en skön fredagkväll!!
Vännen min, du måste vara försiktig där ute i skogen...Du skrämde ju nästan vettet ur mig...:)
Och lille söte Åskar, med sina röda ögon, skrämmer nog bara myrorna...hihi
Önskar dig en härlig helg...:)
KRAMAR Cia:)
hahaha känner igen mig där...älg, björn, varg vildsvin, möss you name it hihihi fast det är härligt med skogspromenader ändå! kramis semlan
Nej, vildsvin vill man inte möta...
Jag är också jätterädd för att möta dom fulingarna. Har träffat på en sugga med smågrisar en gång och jag har nog aldrig varit så rädd. Hjärtat bankade så det hördes vida omkring.
Hoppas att du slipper se dom.
Kram
Min man och jag är ofta ute i skogen och ofta har vi sett spår av vildsvin men som tur har vi aldrig stött på dom än......en vacker dag kanske men jag hoppas inte den dan kommer ha en skön helg /Kram
Härligt med en skogspromenad och vilken tur att det bara var Åskar som var det hemska odjuret.
KRAM
Eva
HUJEDAMEJ ... jag hann bli riktigt uppskrämd innan jag läst färdigt!
Tur att du har vännen Åskar med dig! Ska ALDRIG våga gå den rundan jag själv :/
Roligt inlägg!
Ha ett fint veckoslut!
Nu har Rosa Bandet kampanjen börjat här igen!
Allt ok ;)
Ha ett fint veckoslut! KRAM!
Vi har också vildsvin. De har varit intill huset och bökat upp gräsmattan. Men jägarna säger att de svinen är mer rädda för oss än vi för dem.Jätteskygga.
Fast jag gör som du, kollar vilket träd jag ska släpkarta uppför när de kommer, när jag går i skogen.
Ha en trevlig helg!
Hu, vildsvin skulle jag inte vilja möta men de finns inte här uppe i norr och våra grisar är i lagårn (utom när de smiter men de är inte farliga) däremot haar vi björn!
Så där ser det ut i skogarna häromkring också. Jag tycker också det är lite läskigt att gå själv i skogen. Min man säger att det inte är någon fara. Men ganska obehagligt hur som helst. Kram Eva
Jag må bo i storsta'n, men flera förorter ikring har sett vilda grisar så jag skulle inte bli direkt förvånad att se spår här. (Vi har dessutom en hel del skog nära.) De får gärna hålla sig borta...
Tur att det bara var gulle-grisen Åskar du hade nära där i skogen:)
PUSS till han och de blåögda från oss!
Det kunde ha varit jag som gick där. Lika livlig fantasi har jag! Kan riktigt känna hur håret reser sig i nacken då jag tittar på den uppbökade marken... Huudå.
Här har vi björn nuförtiden och jag avskyr det.
Ha en skön söndag!
kram
Hu nej, de där vill man inte träffa på!
Men det var fina skogbilder!
Ha det fint, kram Marie-Louise
Vilken skräckberättelse med lyckligt slut:) Fina skogsbilder:)
Jag är också så rädd för bestarna, när jag åkte till jobbet i går så fick jag tvärnita för en som, jag överdriver inte om han var en 250 kg best.
Betarna ch trynet var enormt.
Tur jag satt i bilen och inte var ute på min vanliga stavgångspromenad;)
LenaLH
Skicka en kommentar